blockkedjan

Blockkedjan

För att förstå Bitcoin och kryptovalutor i allmänhet är blockkedjan en av de absolut viktigaste aspekterna att greppa.

Blockkedjan i 7 enkla steg

  1. Du gör en transaktion med en kryptovaluta, exempelvis Bitcoin.
  2. Du är i detta fallet en “nod” i ett nätverk.
  3. Din transaktions lagras i en fil på din enhet som kallas för “ledger”, en slags elektronisk bankbok.
  4. Exakt samma fil existerar på hundratusentals andra platser i nätverket av bitcoinanvändare. Bankboken är distribuerad i molnet, alltså inte bara på din dator.
  5. Din transaktions kontrolleras av andra användare i nätverket, så kallade “miners”, eller utvinnare för att använda en svensk term.
  6. Dessa miners får en liten belöning i kryptovalutan i fråga för att godkänna transaktionen.
  7. Tillgången på användare som godkänner transaktioner är därför god eftersom det finns en ekonomisk vinning i att utföra detta arbete.

Detta är grunden för blockkedjan (”blockchain” på engelska).

Proof of Work

Den gemensamma ledgern (bankboken) uppdateras för alla användare i systemet så fort transaktionen är godkänd. Detta koncept kan kallas “Proof of work”.

Varje transaktion som godkänns på detta visas sparas i ett eget “block”, därav namnet blockkedjan, eller blockchain på engelska.

Sammanfattat i en mening

Blockkedjan är en gemensam offentlig fil som lagrar alla transaktioner som utförs med en kryptovaluta.

Vad betyder detta i praktiken?

Blockkedjans främsta uppgift och skillnad mot traditionella valutatransaktioner är att det är systemet i sig, och därmed alla som använder det, som garanterar att transaktionens kan utföras.

När du betalar med ett bankkort från din lokala bank är det banken som garanterar transaktionen mellan dig och den du köper något av. Det är alltså en tredjepart som måste finnas, och ta betalt, för att du ska kunna betala med kronor, euro eller någon annan valuta.

Ledgern – en datorfil du kan ladda ner

Blockkedjan tar bort denna tredjepart och låter istället den gemensamma ledgern (direkt översatt till svenska: “liggare”) finnas tillgänglig för alla. Ledgern är alltså en faktisk fil som vem som helst kan ladda ner och ha tillgång till.

I skrivande stund (2021) är filen drygt 350 GB stor, det är alltså en stor fil som fortsätter att växa i takt med att blockkejdan växer med nya block (transaktioner).

Open source, alla får vara med

Bitcointeknologin bygger på open source. Detta begrepp innebär i korthet en mjukvara (datorprogram) eller annat elektroniskt system vars källkod är öppen för alla att använda och granska.

Det finns ingen formell ägare av blockkedjan eller den mjukvara (Bitcoin Core) som administrerar den, varken ett företag, en enskild person eller en stat.

Demokratiskt ägande

Det är både tekniken i sig samt den faktiska ledgern (bankboken) som är tillgängliga för vem som helst att ta del av.

Istället för några få i toppen av en hierarki som har den faktiska makten över valutan och dess användande är det ett gemensamt ägande av alla användare som utgör tryggheten för kryptovalutans användande.

Så länge mjukvaran finns och användare i nätverket brukar den så är ledgern och därmed blockkedjan tillgänglig, och kryptovalutan i fråga “lever”.

Eftersom det som sagt finns en belöning för den som godkänner nätverkets transaktioner så garanterar det att det alltid finns tillgängliga noder som kan godkänna dessa.

Blockkedjans användningsområden utöver kryptovalutor

Blockkedjan är givetvis tätt sammankopplad med kryptovalutor och därmed främst Bitcoin, men tekniken som sådan är inte på något vis begränsad till enbart detta.

Några andra användningsområden för tekniken bakom blockkedjan är:

– Blockkedjan i privat ägo

Ett verktyg som fungerar som på ett liknande sätt som ledgern för exempelvis Bitcoin, men i ett privat nätverk. Till exempel ett företag där bara betrodda användare utgör noderna i nätverket.

– Finanssektorn älskar blockkedjan

Mer specifikt är det faktiskt banker och andra delar av finansbranschen som investerar mest pengar i utveckling av tjänster kopplade till blockkedjan, trots att dessa ofta ses som “motparter” till kryptovalutornas open source-tänk.

– Mer än bara ekonomi

Blockkedjetekniken är inte bara något för ekonomiska transaktioner. Den kan användas för avancerade logistiska flöden eller för plattformar som hanterar någon form av omröstningar, eller valideringar av ägandeskap.

Blockkedjan i sig är mer än bara ett verktyg för att hantera elektroniska pengar.

– Copyright och kulturägande

En potentiell utveckling av blockkedjan skulle kunna säkerställa att du äger rätten till en låt eller en film du någon gång köpt, och att denna unika kopia inte kan kopieras och ges vidare till någon annan.

– Förebygga identitetskapning

Genom att lagra personlig data, dina personuppgifter, i en blockkedja skulle det bli avsevärt svårare att kapa någons identitet. Du skulle exempelvis istället för att ange ett personnummer istället bekräfta din identitet gentemot uppgifter i en delad ledger precis så som transaktioner för kryptovalutor verifieras.

– Fastighetsägande

Ett konkret område som skulle underlättas är att lagra både aktuell och historisk ägarinformation för fastigheter i blockkedjan.

… och mycket, mycket mer. Vi är bara i blockkedjans barndom och lär få se mycket mer av den i framtiden.

Oaktat hur Bitcoin, Ethereum, Litecoin och andra kryptovalutor utvecklar sig är det antagligen blockkedjan i sig som kommer skapa de största förändringarna, och förhoppningsvis förbättringarna, av samhället.