Bitcoin presenteras i massmedia och av användare på sociala medier på två huvudsakliga sätt; som en spännande teknologi med galna värdeökningar, eller som ett mörkt hörn av den digitala världen där brottslighet och bedrägerier avlöser varandra.
Här tittar vi närmare på några av de vanliga farhågorna kring Bitcoin och andra kryptovalutor, för att avgöra om det är risker värda att ta på allvar eller inte.
Ja, men antagligen inte mer eller mindre än någon annan jämförbar marknad. Ta den traditionella valutamarknaden som exempel, där stora traditionella banker bötfällts med belopp motsvarande över 2 700 miljarder kronor sedan finanskrisen 2008 (via Reuters).
Detta bötesbelopp motsvarar ungefär en tredjedel av det sammanlagda marknadsvärdet för samtliga kryptovalutor. Så att maniulation förekommer är dessvärre sant om alla investeringar vare sig det handlar om kryptovalutor, ”vanliga” valutor eller aktiemarknaden.
Antagligen ja, men idag är det flesta eniga om att det är betydligt enklare att använda vanliga valutor som dollar eller euro för kriminell aktivitet, något som exempelvis Chanpeng Zhao uttrycker i en intervju med Forbes hösten 2020. Blockkedjan är transparent och även om användarnas identiteter aldrig avslöjas kan transaktioner och historik alltid kontrolleras. För den som i framtiden vill syssla med olagliga saker är traditionella pengar sannolitk att föredra framför Bitcoin.
Kanske inte, precis som ”vanligt folk” i regel inte förstår hur den vanliga valutamarknaden fungerar, eller hur en Iphone byggs, eller hur magneter funkar. Den som vill bli expert på Bitcoin behöver givetvis lära sig mycket om kryptering, programmering och digital kommunikation. Men inget tyder på att det blir svårare och svårare att använda kryptovalutor, snarare tvärtom.
En bra startpunkt för den som vill förstå grunderna är vår egen guide ”Vad är en kryptovaluta?”
En vanlig kritik mot Bitcoin är att det är en handlesvara som används för investering, inte en teknik som faktiskt kommer användas eller som har något eget inneboende värde. Och det är givetvis helt sant – i sig finns inget värde i Bitcoin.
Precis samma sak säger dock exempelvis ekonomerna Aleksander Berentsen and Fabian Schär om andra valutor: ”Bitcoin har inget inneboende värde, precis som dollar, euro eller franc inte heller” (källa). Så frågan är om en valuta, vanlig eller digital, ens ska ha ett eget inneboende värde?
Bitcoinnätverket använder datorkraft som drivs av elektricitet, och vill du kan för all del jämföra en Bitcoin-transaktion med exempelvis en VISA-transaktion – där kommer Bitcoin att förbruka avsevärt mer el om vi tittar enbart på transaktionen i sig.
Men det sådana jämförelser sällan tittar på är kedjan bakom de båda transaktionerna. VISAS huvudkontor, alla anställdas resor till och från jobbet, det banksystem som behöver finnas för att verifiera VISA-transaktionen, och så vidare. Allt detta utelämnas ofta när Bitcoin och energiförbrukning tas upp. Antagligen eftersom vi då skulle se att ett decentralicerat nätverk är betydligt klimatvänligare än ett byggt på en kostsam energislukande infrastruktur…
Om du undrar detta kan du först reflektera över denna fråga: Vet du namnet på en eller flera personer som idag kontrollerar svenska kronan, eller något annat lands valuta? Vid ett decentraliserat ägande kan du åtminstone namnge en ägande person – du själv. Så frågan är om du vill vara en del av kontrollen över pengasystemet, eller om du föredrar att kontrollen ligger hos personer och institutioner du antagligen knappt kan beskriva själv.
Rädslan för en valuta utan statlig inblandning kan jämföras med rädslan för all ny teknik. Men vi kan konstatera att kryptovalutorna är här för att stanna, och det första steget för att otverka rädsla är kunskap. Utbilda dig själv och känn sedan efter om bristen på centraliserad kontroll verkligen är ett problem – eller en möjlighet.
Befogad fråga, ingen kan förneka att topparna och dalarna för värdet på både Bitcoin och andra kryptovalutor varit extrema. Satsade pengar har fördubblats och halverats på kort tid, flera gångar. men här kan en jämförelse med guld vara på sin plats. Guld används ofta som ett långsiktigt sätt att lagra värde, trots attäven guldpriset fluktuerar (om än inte så mycket som Bitcoin).
Då ska vi komma ihåg att guld använts som värdelagring i åtminstone 5000 år – Bitcoin i ungefär ett decennium. Med det sagt, är det trygghet och stabilitet du är ute efter är kryptovalutor inte rätt just nu. Det du får bedöma är om kryptovalutornas framtida utveckling generellt ser ljus ut, oaktat kortsiktiga dalar i prisutvecklingen.