Se detta som nybörjarens guide till kryptovalutor – vad är de egentligen? Hur fungerar en valuta som är helt digital och inte ägs av en stat eller en riksbank? Vågar du lita på dem?
Kryptovalutor – så funkar det
En kryptovaluta är en digital tillgång som kan användas som en traditionell valuta, med vissa skillnader.
På den allra enklaste nivån kan kryptovalutor tänkas på som alla andra valutor med den avgörande skillnaden att de inte är bundna till ett land, en riksbank eller en annan central institution.
I grunden är det dock ändå ett medium som kan användas för att erbjuda betalning för varor och tjänster. Det finns många olika kryptovalutor där Bitcoin är den första och den mest kända.
Eller om vi sammanfattar det på fem ord: Kryptovalutor är elektroniska, decentraliserade pengar.
Men går vi på djupet är det givetvis mycket mer i kryptovalutornas natur som på många sätt gör dem väsensskilda från traditionella valutor.
Kryptovalutor lagrar alla transaktioner
En kryptovalutas trovärdighet bygger på att alla transaktioner den används i lagras i en form av databas, eller “ledger”, som är gemensam för alla användare.
Denna förteckning över transaktioner och innehav av en specifik kryptovaluta kontrolleras i samband med transaktioner, men är krypterad för att detaljerna i den inte ska kunna vara tillgänglig för någon.
För den enskilde så används en särskild ”plånbok” för att förvara och använda en kryptovaluta, en ”Bitcoin wallet”, eller en Bitcoin-plånbok.
Skillnaden mellan kryptovalutor och vanliga pengar
Här har vi alltså en väldigt viktig skillnad jämfört med kronor, dollar eller euro – “vanliga” valutor som vi vågar använda som pengar eftersom värdet hos dem garanteras av stater och centrala bankinstitutioner.
Pengar som fenomen bygger på att tillräckligt många människor vågar lita på att de kan användas som betalmedel och för kryptovalutor är alltså detta förtroende baserat på ett centralt gemensamt system som ägs av alla och ingen på samma gång.
Systemet som sådant garanterar att kryptovalutan går att använda nu och i framtiden.
Både öppet och anonymt på samma gång
Kryptovalutornas framgång kan åtminstone delvis förklaras med att de samtidigt kan kännas öppna, fria och demokratiska, samtidigt som individen kan vara fullständigt anonym.
- Ingen enskild person, bank eller något företag kan styra en kryptovaluta eller se köp som gjorts med dem.
- Den är fri att använda enligt överenskommelse mellan den som säljer något och den som vill köpa.
- Värdet på valutan bestäms organiskt av vad någon är villig att betala för den vid tidpunkten för ett köp.
- Som enskild person kan ingen se vad du köpt eller sålt med dina kryptovalutor. Du är i praktiken anonym med hur du använder denna form av pengar.
- Samtidigt är ledgern, tänk dig en bankbok som lagrar alla överföringar av kryptovalutan, tillgänglig för alla att använda, och dess säkerhet bygger på att alla inblandade när som helst kan se att dess kryptering fungerar.
Blockkedjan, bankboken i molnet
Nyckeln till att en kryptovaluta fungerar är alltså förtroendet för att den är trygg, privat och fungerande. Ingen skulle använda pengar som på ytan endast existerar som pixlar på en skärm om de en dag plötsligt försvinner.
Inte heller skulle valutan leva särskilt länge om det fanns en risk att den plöstsligt blev avkrypterad och alla transaktioner som skett med den plötsligt hamnade i dagens ljus.
Här kommer blockkedjan in, eller bankboken i molnet. För den som är tillräckligt gammal för att ha levt en bit bak på 1900-talet är bankboken antagligen en god liknelse. En liten bok där ekonomiska transaktioner registreras allt eftersom de sker.
Blockkedjan är just en sådan förteckning av transaktioner, men i en enormt mycket större skala.
Decentralicerat och gemensamt ägande
Själva kedjan existerar i ett nätverk mellan dess användare, alltså ligger den inte lagrad på en specifik dator (eller server), och inte heller under någon enskild persons eller organisations ägandeskap.
Varje transaktion lägger till ett “block” i blockkedjan. Blocket rymmer information om en enskild transaktion som dess tidpunkt och hur mycket av valutan som använts.
Så fort en ny transaktion sker utökas kedjan med ytterligare ett block. Denna enorma krypterade bankbok används sedan som central punkt för kommande transaktioner.
Alla ska med på tåget
“Decentraliserad konsensus” används ofta när man talar om blockkedjan, alltså överenskommelser utan en central beslutsfattare.
Det är i korthet idén om att ändringar i blockkedjan, alltså tekniken som garanterar säkerhet och stabilitet för en kryptovaluta, måste vara tillräckligt bra för att användarna i nätverket i stort vill använda sig av dessa förändringar.
Det är alltså ingen styrelse eller ledning som bestämmer vad och hur blockkedjan ska förändras, utan bra förändringar kommer accepteras av övriga användare medan dåliga förändringar vaskas bort. Verktyget som möjliggör detta bygger på bland annat Bitcoin mining, utvinning av Bitcoin.
Kryptovalutornas historia
Den moderna kryptovalutans historia är relativt enkel att identifiera – 2009 föddes Bitcoin vilket var ursprunget till tusentals andra kryptovalutor och en i grunden förändrad ekonomisk värld.
Redan på 1980-talet presenterades dock de första idéerna kring en elektronisk och krypterad valuta som skulle tillåta anonyma pengauttag från banker, via krypteraren David Chaum.
Digicash, kryptovalutornas ursprung
1995 blev hans idé verklighet genom “Digicash”. En väsentlig skillnad var dock att Digicash drevs under ett företag snarare än den decentraliserade tanken med dagens kryptovalutor.
Andra tidiga utkast till dagens kryptovalutor var “B-money” och “bit gold”. Men det var alltså först i januari 2009 när pseudonymen “Satoshi Nakamoto” presenterade idén om Bitcoin och blockkedjan som den moderna kryptovalutan föddes.
Kryptoexplosionen på 10-talet
Under de första åren var Bitcoin på sin höjd en snackis bland teknikintresserade, men mot slutet av 10-talet började Bitcoin och andra kryptovalutor stiga i värde med en enorm hastighet vilket gjorde kryptovalutorna till förstasidesnyheter världen över.
Oavsett om dessa värdeökningar var sunda eller inte kan man konstatera att Bitcoin och kryptovalutor idag är här för att stanna.
Frälsare eller skurk?
Kryptovalutans inneboende egenskaper går givetvis att tolka på olika sätt. Anonym, fri, okontrollerad – ett paradis för brottslingar och andra ljusskygga aktörer?
Eller, anonym, fri, okontrollerad – ett sätt för varje individ att själv styra över sina tillgångar utan att de är låsta av banker och andra aktörer?
Alla valutor oavsett typ används ibland för olagliga ändamål.
Att Bitcoin och andra kryptovalutor använts i tveksam verksamhet står utom allt tvivel. Kryptoförespråkarna menar att detta inte är konstigt, alla valutor oavsett deras karaktär används ibland för saker som är olagliga och/eller omoraliska.
Kryptomotståndarna å andra sidan menar att de negativa möjligheterna med oknotrollerade valutor är så omfattande att dessa valutor bör regleras eller till och med förbjudas.
Är de digitala valutorna här för att stanna?
Frågan är om kryptovalutans natur gör att både förespråkarna och motståndarna överhuvudtaget har något att säga till om – vad kan stoppa en decentraliserad digital företeelse som är frikopplad och obunden?
Är kanske kryptovalutans framtid inte en fråga om “om”, utan “när”? Svaret vet ingen säkert, men läget att lära sig om vad kryptovalutor är har garanterat aldrig varit bättre, för de är redan här och de kommer inte att försvinna i första taget.
Nästa steg – att komma igång
Om kryptovalutor är något för dig är nästa steg att att se över hur du kan äga din första kryptovaluta. För att förstå vad du behöver göra rekommenderar vi guiden Köpa kryptovalutor. Där får du steg-för-steg-tips kring vad du behöver tänka på och göra för att köpa och sälja Bitcoin eller någon annan kryptovaluta.